Cerastium tomentosum är en vacker marktäckare som väl pryder sin plats nästan var som helst 🙂 Sålänge som det är torrt och soligt 🙂 Mina trivs även i halvskugga och i lerblandad jord konstigt nog.
De har vackra silverfärgade blad och små underbara vita blommor som bildar skyar en bit ovanför bladen. Blommar maj-juli och har härdighet A vilket gör att den borde fungera i hela landet…Jag kommer ihåg den hos fler av mina mostrar där den klädde in såväl garageuppfarter ovanpå murar samt källartrappor…Kanske var den väldigt populär på 70 talet ? Nu ser man den inte så ofta längre…bortglömd ? Ute ? Inte modern nog ? SYND !!! Den skulle tex passa in bland andra så populära ”medelhavsväxter” som Lammöron och Lavendel…i väldränerade soliga rabatter 🙂 Dess silvriga blad är ju minst lika vackra som de andras…Till mig och min trädgård kom den mycket riktigt ifrån min favorit moster i Dalarna. Precis som de första Mossfloxen …Några få plantor har växt till stora och blivit delade flera gånger…Jag använder den även vid dammen….
Den blommar dock lite senare än alla mina Mossflox men under någon enstaka magisk dag blommar de båda samtidigt 🙂 Jag har den även i min stora gjutjärnsgryta….
Där har den suttit som en kantring i säkert 15 år…och då den är perenn kommer den troget tillbaka varje år och ramar in det som jag väljer att plantera i mitten 🙂
Nej, återupptäck Silverarven ! 😀 Den är en tacksam och vacker växt i våra trädgårdar och vem vet..kanske blir den på ” modet” igen som så mycket annat blir efter en viss tidscykel…. 😀
Trevlig Fredag Alla !
Elisabeth
Silverarv
Ja, den pryder verkligen sin plats. Och jag som nästan tog bort den (men det finns några små överlevare). Men då var jag ju ung och dum!
/Ruben
Och nu är du ung och mycket klokare ! 😀
En gammeldags växt som är så tålig och fin!
Kram Eva
”Min” Silverarv, som jag flyttade i höstas, blommar som bara den. Min favoritfärg i blomsterträdgården är just vitt & grått, så den passar ju jättebra hos mig. Jag vill ju gärna att den sprider ut sig lite mer och täcker en del av den bara jorden i rabatten.
/Eva Linnea