Stenkyndeln Clinopodium nepeta blommar fortfarande i flaggstångsrabatten. Det är en riktig långblommar och blommar nästan hela sommaren. Hos mig slår den inte ut förrän i juli men sen blommar den fram till frosten. Humlorna är som galna i de små små ljusblå blommorna och hänger nästan som i klasar på de relativt tunna stjälkarna. 😀
Ibland är en hel planta full med humlor och då hörs surret lång väg 😀 På lite håll ser blommorna mer vita än blå ut då de är så bleka i färgen. Den blir ca 30 cm hög och trivs på de flesta jordar, helst väldränerade. Som kantväxt är den jättefin…
Nu börjar de andra växterna i samma rundel bli riktigt stora så frågan är vad som ska flyttas eller delas…Jag tror inte det blir Stenkyndeln i alla fall då den är det enda som blommar där nu…Det tåls att fundera på 😉
Nu har jag drabbas av en rejäl förkylning så i helgen blir det att ta det lugnt ! Maken får jobba vidare med vårt skjul och jag får arbetsleda 😉 Serva med kaffe och glada tillrop, hur glada de nu kan bli med snor i hela hjärnan ?!? 😀
Ha En Trevlig Fredag Alla !
Elisabeth
Sensommar fint på trappan
Ja, jag tyckte det kändes för tidigt med Ljung och andra höstblommor 🙂 Tog mina frösådda Pelargoner istället när Petuniorna hade gjort sitt.. Mina Stjärnöga var fortfarande fulla med nya knoppar och även om färgerna nu skär sig rejält blev det en färgklick som lyser upp till frosten kommer. Det var en påse med blandade färger som jag sådde och det stämde… De började blomma sent och nu först kan man se vilka färger det blev !
Några blev helt röda men en tegelröd färg verkar dominera…Kan man blanda färger hur som helst ? Nja, egentligen tycker jag inte det men man tager vad man haver 😉
Lite långa och rangliga fick de stöd av några blompinnar i blåsten… Nu kan jag förhoppningsvis njuta av mina Pelargoner en månad till innan det är dags att ta in dem för vintern 😀 Inte så dumt med ett eget förråd att ta av 😉
Så är det då den 1:a September och hösten är ett faktum…men ljungen får vänta lite till….
Elisabeth
Något gammalt och Något nytt
Mycket i trädgården går mot slutet av sin växtsäsong… De tidiga perennerna är överblommade sedan månader och de medeltidiga lika så.. Fröställningarna skördas och läggs på tork , inte alla förstås, utan de jag känner för 🙂
Nedklippta Solrosor ligger på tork till fåglarna och den vita Stäppsalvian blommar om efter tidigare nedklippning dock inte lika omfångsrik och hög som det första floret. Medan det känns lite vemodigt så finns där också nytt hopp och nytillväxt.. livsglädje 🙂
Upptäckte att den vita Toppklockan hade fröat av sig i flaggstångsrabatten och gett upphov till fyra små nya plantor 🙂 Dessa har nu flyttats till utkanterna där det fanns utrymme…
Lupinerna blommar om 🙂 Nya rosetter av Fingerborgsblomman Digitalis dyker också upp, för det mesta låter jag de sitta där de själva har valt att slå sig ned men ibland flyttar jag rosetterna som kommer att blomma först nästa år 🙂
Så när säsongen går mot sitt slut börjar redan nästa års trädgårdssäsong… och snart är det dags att plantera lökar för nästa års blomsterprakt 😀
Elisabeth
Gullris
Hösten är här hur gärna jag än vill förneka detta…Det syns tydligt på träden som nu som har börjat skifta i sina färger. Hösten kan vara fin, solig och vacker med sina färger och sin höga klara luft men redan ? Det känns tidigt då vi fortfarande är i slutet av augusti…Gullriset Solidago hör hösten till och börjar snart att slå ut hos mig.
Höjden precis som blomningstiden varierar med sorten. Jag har nog den vanligaste sorten här. Och idag kan jag inte minnas om den är köpt, fanns här eller om jag har flyttat hit den ifrån ett tidigare hus…. 😀 Men det spelar ingen roll ! Jag gillar den mycket och har alltid kallat dem för rävsvansar.. varför vet jag inte… 😀
Det är några dagar emellan bilderna och de här tog jag igår … Snart slår de ut 🙂 Björkarnas löv har börjat gulnat och har börjat släppa ifrån grenarna. Den torra sommaren har satt sina spår… Mitt japanska blodgräs har torkat bort trots bevattning, det blev tydligen för torrt i det väldränerade läget för dem 🙁
Gullriset kan sprida sig ordentligt och ibland ser man förvildade tuvor där gamla torp har stått.. Hos mig har det inte spridit sig ett dugg på 20 år men så sitter det torrt också i ett stenparti..Det trivs annars på de flesta jordar och i såväl sol som halvskugga . En av höstens solglimtar i trädgården där hösten nu gör sitt intåg vare sig jag vill eller inte !
Elisabeth