Stachys macrantha på latin är en väldigt tålig perenn 🙂 Hos mig har den de sämsta förutsättningarna och sitter i ett stenparti och i norr-rabatten som också är väldigt väldränerad. Nu när det har varit så torrt och regnfattigt länge, har den slokat varje kväll och sett döende ut. Har vattnat och den har repat sig och rest på sig för att nästa kväll se lika eländig ut …. Stackarn !
Jag tycker om både bladen och blommorna. 🙂 Sitter de i vanlig trädgårdsjord så är de riktigt praktfulla ! De klarar sig i både sol-halvskugga och har härdighet A så de är tåliga.
De blir 30-60 cm höga men i år tror jag att de jag har i norr-rabatten är högre 🙂 Det känns så i alla fall 😀
Där får de nu sällskap av vita Storklockor vilken dag som helst. Det är en trevlig kombination men hade jag vetat att Storklockorna är så invasiva hade jag aldrig köpt dem 🙁
Hoppas ni har en Skön Söndag !
Elisabeth
Praktbetonika
Storklockan i blått eller vitt är väldigt fin, tycker jag. Men, inte kan man väl kalla den ”Väldigt” invasiv?! Inte här, men det är klart, att den dyker upp lite här och där. Tyvärr favoritmat för rådjur här. Dessutom gillas den av rapsbaggar, inte kul heller. I år har det varit gott om baggar på dem, men en bagge som är större än rapsbaggen, och alltid har de suttit två och två ovanpå varandra. Men de kärleksstunderna blev kortvariga, åtminstone när jag var i närheten. Det är ett evigt pyssel med dessa klockor och dessutom ska man ju plocka bort överblommade klockor på stänglarna.
Trevligt slut på midsommarhelgen!
/Ruben
Hej 🙂 Tack detsamma! Hos mig är storklockan jobbig. Köpte och satte tre plantor i norr rabatten när den var ny för tre år sedan och nu har den tagit över hela rabatten :@ Den har dödat en löjtnantshjärta och två stjärnflocka och det är väl bara de stora flocknävorna som klarar av att stå emot! Gräver upp plantor varje år och flyttar till vildängen där den gärna får sprida sig men se där håller den sig lugn 😛 Fröar sig gör den också och dyker upp på de mest olämpliga ställen så jag kallar den invasiv 😉