Nepeta faassenii är en av mina favorit perenner
Jag tycker om både färgen och växtsättet…och precis som stenkyndeln är blommorna bedårande söta i närbild 🙂
De föredrar att växa soligt och väldränerat men mina trivs ganska bra i halvskugga och t.o.m i min något uppblandade lerjord. Det viktigaste är väl att de inte står i vinterväta då ruttnar deras rötter lätt….
De blommar i princip hela sommaren och efter den första blomningen i juni brukar jag klippa bort blomstänglarna och då kommer det ett nytt blomflor senare.
Är ju ett bra alternativ istället för lavendel för oss som bor här i zon 3-4 och högre upp där lavendeln inte är härdig…
Jag har två olika sorter : En högre ( ca. 50cm ) ”Walkers Low” och en lägre ( ca.30cm ) som heter ”Kit Cat” .Kantnepeta kallas ju ofta för kattmynta men det är en släkting som är den egentliga kattmyntan ( Nepeta cataria ) och den förkommer sällan i odling vad jag har läst. Mina egna katter visar ett intresse för den men inte så att de rullar sig av glädje i dem som de gör av köpt kattmynta…snarare att de går förbi, stryker sig lätt emot och tar sig en smakbit 🙂
Tossiga djur !
Ha en trevlig fredag alla !
Elisabeth
Kategori: Perenner
Fleråriga växter i min trädgård
Bedårande Stenkyndel
Stenkyndel Clinopodium nepeta är en bedårande perenn med blekt blålila blommor. Köpte den förra året och fyllde ut med runt kanten på flaggstångsrabatten.
Den blommar hela sommaren och älskas av humlorna och andra insekter. Blir ca. 30cm hög och bladen doftar gott ( som mynta ) vid beröring.
Tittar men riktigt nära är blommorna bedårande !
Vilket dock är svårt att få till med mobilens kamera…..
Den trivs i sol till halvskugga och gärna i lättare väldränerad jord, gärna uppblandad med fuktighetshållande ämnen.
Den har ett fint lite buskigt växtsätt vilket gör att den passar bra som kantväxt 🙂
Jag är glad att jag hittade denna lilla växt som blommar fint fortfarande…
Idag är det åter regn och dimman ligger fortfarande tät…den rullade in över fälten igår kväll som en vägg !
Så det blir att stanna inne idag och ta hand om mina fröer….
Elisabeth
Jag är förälskad !
Om man nu kan bli det i en blomma…:) Men det känns precis så, bubblig inombords, förväntansfull och glad. Trots att regnet fortsätter att ösa ner från öppen himmel och dagen inte kunde vara mer höstlik så ler jag både inombords och på utsidan.
Höstsilveraxet Cimicifuga simplex ” Brunette” har börjat slå ut !
Fullkomligt underbara små sirliga blommor som är bland det näpaste jag sett 🙂
På bilden tyngda av dagens regn men ändå….:)
Bladen är ju också jättevackra och nu hoppas jag att hon ska trivas och växa till sig och bli sådär pampigt manshög med åren…De trivs i en humusrik, fuktighetshållande jord men den ska vara väldränerad och de vill gärna växa på en skyddad och solig plats.
Köpte ju även Höstsilveraxet Actaea simplex” Pink Spike ” som också är mörkbladigt men ska blomma rosa men hon har inte fått några blomstänglar än och var mindre som planta när jag köpte henne så det är kanske därför….
Nu hoppas jag på en solig dag så att jag kan ta bättre och mindre regnsuddiga bilder av henne….Men med solsken i sinnet och med förälskelsen bubblande inombords kan det bara bli en strålande helg 😀
Trevlig fredag alla !
Elisabeth
Miss Wilmott en fröken med stil !
Elegant, stolt, färgstark och samtidigt näpen passar alla in på ” Miss Wilmott” . Hon har blommat hela sommaren och gör det fortfarande vilket gläder mig 🙂
Potentilla nepalensis , Indisk fingerört.
En ny skönhet för mig i år i trädgården. Hon är verkligen rosa ….riktigt rosa, utan dragning åt lila eller blått vilket gör att hon kan vara lite svår att matcha ihop med andra växter 🙂 Om man nu bryr sig om sådant ?!? Jag satt henne tillsammans med två olika nävor och min rosa riddarsporre och där var det inget som matchade varandra !
Nu var ju nävorna nya också och det är alltid svårt att bara enligt en etikett veta färgen på blommorna. Speciellt när vi vet att de sällan stämmer överrens ….:(
Men så får det vara till nästa år så får jag fundera på om det stör mig eller är mer så där lagom upproriskt….hihihi….
Hon blev också högre än vad det stod ( Höjd 40cm ) men mina är säkert närmare 60cm med blommorna och de väver sig in fint mellan riddarsporrens blad och klematisens .
Vackra blad som har sluppit angrepp tillskillnad ifrån nävorna…..
Har ju sedan tidigare blodfingerört och sådde i år trollsmultron så det blir allt fler fingerörter i trädgården och jag får nog hålla ögonen öppna efter ännu fler !
Elisabeth