Ett nytt år.En ny vår och en ny odlingssäsong har äntligen börjat 🙂
Eller rättare sagt så började den redan i februari…
I år har jag sått en salig blandning utav egna frön och köpefrön. Det är alltid kul med någonting nytt som man inte har testat att så tidigare och så några välbeprövade sorter så att man inte står där sedan, hemska tanke , utan några blommor.
I min komposthörna har jag ju i några år nu haft ett gult färgtema på sommarblommor som bla.Tagetes, Rudbeckia, Solrosor,Petunior mm men i år vill jag prova någonting nytt, en ny färg mot allt det svarta !
Bestämde mig för rosa med vita inslag… Nu finns ju inte Tagets i rosa ( tyvärr ) och då de är lättodlade, tåliga och långblommande kom jag inte på några direkta alternativ…men sen kom jag att tänka på Isbegonia . En kanske vanlig och lite i mina ögon , tråkig växt , förknippad med kyrkogårdar men är den inte ganska tålig ? Och därför vanligt förekommande på just den platsen… Jakten på frön började på fröfirmorna och det var långt ifrån alla som saluförde frön i från just Isbegonia. Hittade till slut frön men de fanns bara i en mixad påse med både röda,vita och rosa… En påse innehöll 2000 frön ! Ja, du läste rätt ! 🙂 Tänkte att jag kunde så en tredjedel och sedan välja ut de som blir rosa… Men när det väl var dags att så 9/2 för att vara exakt så var det lättare sagt en gjort ! Hihihi… 🙂
Fröna var så små så små och liknade mest chillipulver….eller lite mald kanel. Omöjliga att dela upp eller bara så en del utav, jag har sått ganska mycket i mina dar men aldrig tidigare något såå litet. Fick blanda upp fröna med fin sand och sedan så dem i mina glassbyttor och tänkte för mig själv : Att detta kan det ju ALDRIG bli någonting utav men tänk det blev det !
Nu har de växt på sig och två av tre glassburkar är omskolade i påskhelgen, en kvar står och bli kommande helgs jobb.
Annars ser det ut som vanligt här hemma och i mina fönster trängs frösådderna 🙂
Vartefter omskolning av de små plantorna sker kommer fler hyllor upp och fler tråg fyller mina fönster 🙂
Drömmen om ett stort vackert växthus lever vidare, jag skulle verkligen behöva ett ! Någon gång någonstans i framtiden kanske….
Elisabeth